Måste jag tvingas flytta för att få min rätt till vård tillgodosedd?
Svensk sjukvård har en bristande förmåga att erbjuda en jämlik och jämställd vård. Skillnader som riskerar att bli ännu tydligare vid ovanliga diagnoser, där kunskapen är mer fragmenterad. Riksförbundet sällsynta diagnoser har tidigare i år publicerat en rapport som visar att personer som har sällsynta diagnoser möts av bristande kunskap och förmågor hos vården.Vem är det som skall bestämma vem jag skall få träffa och var jag skall få min vård? Den nya patientlagen som kom 2015 innebar att patienten själv skulle bli mer delaktig i sin egen vård. Patientens ställning skulle stärkas men så blev inte fallet. Kunskapen om patientlagen är fortfarande alltför låg. Är det här nyckeln ligger? Hur skall vi kunna skapa en större samverkan mellan patient och vården? Hur kan vi se till att alla får tillgång till den vård de behöver på ett jämlikt sätt? Eller skall vården vara ett lotteri där du måste flytta när du drar nitlotten.Vore det inte rimligt när vi har en så pass liten diagnosgrupp att vi skulle kunna ha rätt att söka vård var vi själva önskar i landet?
Panel:
- Maria Montefusco, Förbundsordförande, Riksförbundet Sällsynta diagnoser
- Richard Rosenquist Brandell, Professor, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, KI
- Göran Henriks, Utvecklingsdirektör Region Jönköping
- Anna Nergårdh, Särskild utredare, Samordnad utveckling för god och nära vård
Moderator: Jonas Edström
Tid: 3/7 kl 14:00-15:00Plats: Specksrum 7
